Dyrtiderna biter. Omsättningen i detaljhandeln minskade i oktober i den snabbaste takten sedan SCB började mäta 1992. Hushållens konsumtion var också en tydlig minuspost för BNP-utvecklingen under det tredje kvartalet. Men investeringarna piggade upp.
Di Morgonkoll: Hongkong rusar och oljepriset stiger.Morgonens nyheter med Sofia Hårdänge
Enligt samstämmiga prognoser är det hushållen som ska driva landet in i recession. Tisdagens statistiksläpp från SCB ger inget skäl att ändra på den bilden. Omsättningen i detaljhandeln, i fasta priser och kalenderkorrigerad, minskade i oktober med 1,3 procent i månadstakt och med 7,7 procent i årstakt. Det är den största nedgången sedan mätserien började 1992.
Föga förvånande var det sällanköpshandeln som drev nedgången, med ett fall på 10,6 procent. Omsättningen inom dagligvaruhandeln exklusive Systembolaget minskade med mer måttliga 3,3 procent. Inflationen gör att skillnaden mellan fasta och löpande priser är betydande. I kronor och ören spenderade svenskarna faktiskt 1,6 procent mer i butikerna i oktober i år än i fjol.
Detaljhandeln är bara en del av hushållens konsumtion. Posten i sin helhet utgör närmare halva BNP och väger därmed mycket tungt för den samlade ekonomiska utvecklingen. Annan SCB-statistik på tisdagen visade att hushållskonsumtion under det tredje kvartalet minskade med 0,2 procent från den föregående tremånadersperioden. Det gav ett negativt BNP-bidrag på 0,1 procentenheter.
Hela ekonomin växte dock med med 0,6 procent i kvartalstakt och med 2,5 procent i årstakt. Det var snäppet svagare än de preliminära siffrorna och lite under analytikerkårens förväntningar, som sammanställts av Infront. Ett utropstecken är att de fasta investeringarna, drivna av maskininvesteringar, ökade med 1,2 procent från kvartalet före. Ökade investeringar är ett tecken på optimism och även något som rustar ekonomin för framtiden.